En matvärld av möjligheter
En matvärld av möjligheter
– Utbildade matlagare är efterfrågade både i Sverige och andra länder. Tyvärr är det så att i vårt land söker sig de allra flesta till restaurangutbildningen och vill bli à la carte-kockar. Det har flera orsaker. En viktig orsak är att den svenska grundutbildningen är uppdelad på olika inriktningar. En annan att kockyrket fått en alltför glamoriserad stjärnstatus medan få vill arbeta som matlagare inom storkök eller andra områden där matlagningskunskaperna behövs, säger Kurt Weid, en av våra kända stjärnkockar i Sverige, tidigare krögare och ledare av det Svenska Kocklandslaget, domare i svenska och internationella kocktävlingar, matutvecklare hos Lantmännen Cerealia och instiftare av Skolmatsgastro i Sverige.
I flera europeiska länder har man sett över grundutbildningen till matlagare. I Schweiz, Österrike och Tyskland har man redan genomfört eller planerar att genomföra en gemensam läroplan för alla matlagare – oavsett de val man sedan kommer att göra inom matlagningsyrket. Man samlar med andra ord allt som rör restaurang och storkök samt alla andra inriktningar under en hatt. De som lämnar utbildningen startar sedan sin yrkesbana som professionella matlagare i antingen restaurang eller storkök, där det finns alla möjligheter att använda sin kreativitet och kunskap. Eller väljer att efter praktik och lärotid gå vidare till exempelvis högre gastronomisk utbildning.
– Ett fantastiskt bra exempel på ett sjukhus som serverar förstklassig gastronomisk mat är Universitetssjukhuset Inselspital i Schweiz, där 300 arbetar i sjukhusrestaurangerna. Här lagas mat till nästan 5 000 matgäster om dagen, varav 850 patienter. Det finns sju olika restauranger där besökare, patienter och personal kan njuta av läckra menyer. Kökschef är Georges Knecht, som varit lagledare för det schweiziska kocklandslaget.
Mer kunskap om bekväm mat behövs
– Ett område som matlagare med sina kunskaper kan vara med och utveckla, handlar om att förädla de förberedda eller bekväma livsmedel som finns på marknaden. Med det menar jag, att matlagare behöver lära sig hur man kan jobba med dessa livsmedel så att det blir riktigt god mat till gästen. Inte bara lägga upp produkterna på ett bleck och sätta in i ugnen. Det behövs det extra handlaget innan maten kommer på tallriken. Här finns mycket att lära och många möjligheter, framhåller Kurt Weid.
– Jag har hört att i Österrike och Tyskland kommer man på schemat i grundutbildningen att lägga in ett visst antal timmar i veckan åt convenience food, där man lär sig jämföra kvalitet på konserverade livsmedel, förberedda livsmedel med mera. Det finns ju många sådana livsmedelsprodukter som har mycket hög kvalitet. Och här behöver hela tiden ske en utveckling.
Kocken i livsmedelsindustrin
– Det finns så otroligt många möjligheter för kockar att hitta spännande jobb. Se bara hur många utbildade matlagare som finns inom livsmedelsindustrin – både i Sverige och i andra länder. De ställer sin matkompetens till förfogande och är med om att utveckla den mat som industrin tillverkar, framhåller Kurt Weid.
Men även andra intressanta arbetsmöjligheter finns för en duktig matlagare. Hos grossister och livsmedelsföretag finns exempelvis en del kockar som produktchefer och säljledare. Den som väljer att gå vidare till högre utbildning kan bli dietist, kostekonom eller livsmedelsinspektör. Eller ta en högre examen inom gastronomin.
En matvärld av möjligheter med andra ord.
