Kapitel 12
I organisations-Sverige finns många organisationer med koppling till livsmedels- och matområdet. De erbjuder kunskaper och information, utbildning och kompetensutveckling, tjänster, utvecklingsprojekt, kontakt, erfarenhet och är dessutom givande mötesplatser.
I det här kapitlet presenteras ett urval av dem.
Djupfrysningsbyrån
Djupfrysningsbyrån är branschorganisationen som representerar hela värdekedjan för djupfrysta livsmedelsprodukter. Det betyder att fabrikanter, gross-ister, transportörer, kedjor och utrustningsföretag för såväl retail- som foodservicesektorn finns representerade i medlemskretsen.
Djupfrysningsbyrån har till uppgift att:
• Vara mötesplats för idé och kompetensutveckling.
• Vara kontaktskapande organ med myndigheter, Forskning och Utveckling m fl.
• Delta i lagstiftningsfrågor.
• Medverka i policyfrågor – (kvalitet, miljö, säkerhet etc).
• Informera om frågor som rör djupfryst.
• Ta fram årsstatistik och göra marknadsanalyser nationellt och internationellt.
Det övergripande ansvaret leds av en styrelse och de aktuella frågorna behandlas i olika råd:
• Retailrådet.
• Foodservicerådet.
• Rådet för Varuflöde och Kvalitet.
Retailrådet arbetar med frågor som rör konsumentsektorn och Foodservicerådet med frågor som rör restaurang- och storhushållssektorn. Rådet för Varu-flöde och Kvalitet hanterar frågor kring transport, logistik, kvalitet och är också ansvariga för branschens regler för hantering av djupfrysta och kylda produkter.
Djupfrysningsbyrån bedriver också särskilda projekt, öppna för alla företag med intresse för en aktuell fråga. Denna typ av projekt omfattar Utbildning för butik, restaurang och logistik, Utredningar, Forskning och utveckling, Konferenser och studieresor med idéutbyte, Kontrolluppdrag för kvalitet, säkerhet, miljö m m samt Speciella råd och arbetsgrupper.
Inom ramen för Djupfrysningsbyråns verksamhet finns ett nystartat Råd för fisk och skaldjur som kommer att ägna sig framför allt åt frågor kring glasering, nettovikter och klimat.
Livsmedelsföretagen
Livsmedelsföretagen, Li, är de svenska livsmedelsföre-tagens intresseorganisation. Li bildades 1 januari 2001 genom en sammanslagning av Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund och branschorganisationen Livsmedelsindustrierna.
Li arbetar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska kännetecknas av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga.
Li tillvaratar och främjar livsmedelsföretagens gemensamma intressen då det gäller arbetsgivarfrågor och övergripande näringspolitiska frågor.
Li har omkring 1 000 medlemsföretag som representerar alla typer av livsmedelsföretag – små och stora, med svenska och utländska ägare, familjeägda, jordbrukskooperativa m fl.
Li är medlem i Föreningen Svenskt Näringsliv.
Expertis
Li har expertis inom främst följande områden:
• Anställning och uppsägning, arbetsmiljö, arbetsrätt, kollektivavtal, lönebildning, kompetens.
• Marknadslöneinformation.
• Ekonomi och konjunkturbedömningar.
• Handels- och jordbrukspolitik.
• Livsmedelslagstiftning och -kvalitet.
• Miljö.
• Märkning av livsmedel.
• Nutrition.
• Utbildningsverksamhet.
Medlemskap
Till medlem i Li kan antas företag som bedriver verksamhet inom livsmedelsbranschen. Medlemskap i Li innebär att företaget också är medlemsföretag i Svenskt Näringsliv.
Branschföreningar
Flertalet företag är, när det gäller branschfrågor, medlemmar i olika branschföreningar som samverkar med Li. För närvarande finns 16 olika föreningar som representerar lika många delbranscher.
Föreningarna som har särskilda uppgifter, företräder inte sina medlemmar i arbetsgivarfrågor.
De olika branschföreningarna är:
• Föreningen Svenska Aromtillverkare
• Sveriges Bagare & Konditorer
• Sveriges Bagerileverantörers förening
• Sveriges Bryggerier
• Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen
• Djupfrysningsbyrån
• Föreningen Svenska Glasstillverkare
• Svenska Juiceföreningen
• Svensk Kaffeinformation
• Svenska Kryddföreningen
• Kött och Charkföretagen
• Föreningen Svenska Margarintillverkare
• Mejeriindustriernas Förening
• Föreningen Svenska Olje- och Fettproducenter
• Sprit & Vinleverantörsföreningen
Livsmedelsverket
Livsmedelsverket arbetar i konsumenternas intresse aktivt för säkra livsmedel, redlighet dvs ärlighet i livsmedelshanteringen, och bra matvanor.
Livsmedelsverket är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor och sorterar under Jordbruksdepartementet.
Kostråd
En viktig uppgift för Livsmedelsverket är att ta fram kostråd till olika grupper i samhället. Det är råd som bygger på vad forskare kommit fram till i mängder av forskningsprojekt över hela världen (spädbarn, barn, vuxna, gravida, ammande).
Livsmedelsverket gör återkommande matvane-undersökningar, bland annat den s k Riksmaten, som är en mycket omfattande undersökning av vad och hur vi svenskar äter.
Livsmedelsverket har också tagit fram råd när det gäller:
• Mat i förskola och skola.
• Råd om fisk.
• Råd om fysisk aktivitet.
• Råd om salt.
• Om fett i maten.
Livsmedelsverket är en kunskapskälla som många vänder sig till när de vill ha svar på frågor som exempelvis vad maten innehåller, om kosttillskott och maten och vår hälsa.
Matcirkeln och Tallriksmodellen är två av de många verktyg som Livsmedelsverket använder för att på ett pedagogiskt sätt visa vad vi behöver äta för att må bra (Matcirkeln) och hur en bra måltid bör se ut på tallriken (Tallriksmodellen).
Nyckelhålet är en symbolmärkning som kom på 1990-talet då Livsmedelsverket arbetade med projektet Kost och Hälsa. Nyckelhålet skulle vara en vägvisare för mat med lågt och bra fettinnehåll och fiberrika livsmedel. Riktlinjer för detta utarbetades, och dessa har under senare tid omarbetats och uppdaterats. Livsmedelsföretag kan ansöka om att få använda nyckelhålet på mat och livsmedel om man uppfyller de krav som ställs.
Näringsrekommendationer
Livsmedelsverkets kostråd grundar sig bland annat på de Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) som anger vad en person i genomsnitt behöver av energi och näringsämnen för att må bra. De används i första hand vid kostplanering. Rekommendationerna ska användas för friska människor som är normalt aktiva. SNR gäller för en genomsnittlig kost under en vecka.
Livsmedelsverket deltar också i arbetet med att ta fram Nordiska Näringsrekommendationer, NNR. De grundar sig på aktuell vetenskap och forskning och tar hänsyn till matvanor och hälsoförhållanden i de nordiska länderna. NNR är ett mångårigt nordiskt samarbete i Nordiska Ministerrådets regi.
Livsmedelsverkets andra viktiga uppgifter:
• Utarbetar regler inom livsmedelsområdet.
• Utövar kontroll enligt livsmedelslagen samt leder och samordnar livsmedelskontrollen.
• Utför analyser, utvecklar metoder samt bedömer risker inom livsmedelsområdet.
• Har ett särskilt ansvar för miljömålsarbetet inom livsmedelssektorn.
• Är ett nationellt referenslaboratorium inom sitt verksamhetsområde.
• Medverkar i arbetet för att genomföra politiken för regional tillväxt.
Hotell- och restaurangfacket
Hotell- och restaurangfacket organiserar drygt 43 000 anställda på hotell, restauranger, barer, kasinon, konditorier, flygplatser, konferens-, turism- och nöjesparksanläggningar m fl områden.
Medlemmarna jobbar inom en mängd yrken – servitris, servitör, kallskänka, kock, restaurangbiträde, städare, m fl. Restaurangbiträdena är den största gruppen, 21 000 medlemmar.
SHR – Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare
SHR är en bransch- och arbetsgivarorganisation och har i huvudsak två verksamhetsområden – branschfrågor och branschpolitik samt arbetsgivarfrågor och förhandlingar med fackliga motparter.
Idag representerar SHR omkring 4 500 arbetsplatser som tillsammans står för merparten av hotell- och restaurangbranschens totala omsättning.
Inom ramen för branschfrågorna bevakar SHR lagstiftning och regleringar inom området. SHR informerar medlemmar och omvärld, svarar på remisser och är branschens samlade röst i många olika sammanhang.
Som arbetsgivarorganisation är SHR förhandlingspart gentemot fackliga organisationer där Hotell- och Restaurangfacket (HRF) och Tjänstemannaförbundet (HTF) är de största.
SHR förhandlar fram kollektivavtal med respektive fackförbund. Förbundsjurister ger rådgivning i arbetsgivarfrågor och biträder medlemsföretag vid tvister och förhandlingar.
SHR ger ut tidningen Restauratören med 34 nummer per år.
DLF
De flesta dagligvaror man finner i livsmedelsbutik-erna kommer från de omkring 160 företag som är medlemmar i DLF, Dagligvaruleverantörernas Förbund.
DLFs affärsidé är att utveckla och inspirera företag och ledare inom dagligvaruindustrin för ökad kund- och konsumentnytta.
DLF företräder också Sveriges dagligvaruleverantör-er i konkurrensneutrala branschfrågor i relationen med myndigheter, handeln m fl intressenter.
Intressebolag
Vid sidan om branschverksamheten driver också DLF kommersiell och icke-kommersiell verksamhet vid ett antal hel- och delägda bolag. Exempelvis:
Kuponginlösen
Kuponginlösen ägs helt av DLF och erbjuder sina kunder säkra lösningar av värde- och informationshantering med inriktning på bland annat clearing av rabattkuponger. Varje år hanteras mer än 80 miljoner transaktioner i omkring 5 000 kampanjer mellan 370 märkesleverantörer och 9 000 butiker inom Svensk Handel.
Svenska Retursystem
Som första land i världen har dagligvarubranschen i Sverige gått samman och skapat ett gemensamt pantbaserat retursystem för lådor och pallar. Svenska Retursystem AB, som ägs till lika delar av DLF och Svensk Dagligvaruhandel, SDH, driver systemet.
GS1 SWEDEN
GS1 Sweden hette fram till 1 maj 2005 EAN Sweden. Det är centrum för standarder för varu- och informationsflöden. I dessa ingår numrering, streckkod-er, meddelanden till olika e-handelsscenarier, datasynkronisering och GS1:s standard för RFID-EPC som är delar av det globala EAN UCC-systemet. Dessa standarder ger möjlighet till spårbarhet, lagerstyrning, försäljningsinformation och samarbets-planering.
Omkring 7 000 företag och organisationer är anslutna till GS1.
Skolmatens vänner
Skolmatens Vänner är ett samarbetsprojekt mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen. Skolmatens Vänner arbetar för att värna maten i förskolan och skolan.
Visionen är att ge elever ett lustbetonat intresse för bra mat och verka för att de får god mat i skola och förskola, så att de får bra matvanor och kunskap om mat och hur mat produceras.
Skolmatens Vänner har tagit fram verktygslådor för råd, hjälp och inspiration.
Man har utvecklat ett certifieringsverktyg, som bland annat innebär att skolor och förskolor betygssätts. Med hjälp av ett betygsverktyg kan man testa hur bra måltidsverksamheten fungerar.
I projekt arbetar Skolmatens Vänner även med:
• Frukost i skolan.
• Forskning. Skolmatens Vänner ger ut rapporter om:
• Skolmaten i siffror över landet.
• Politiker om skolmåltider.
• Kostchefer om skolmåltider.
Kost och Näring – En branschförening inom Ledarna
Kost och Näring är en intresseförening som är ansluten till fackförbundet Ledarna. För den som endast vill vara medlem i Kost och Näring, erbjuds ett fullvärdigt associerat medlemskap i föreningen.
Föreningen har 1 200 medlemmar som alla har det gemensamt att de arbetar inom området kost och nutrition, exempelvis måltidsverksamhet i offentlig och privat regi, kostrådgivning och nutritionsbehandling. Som regel har medlemmarna akademisk utbildning omfattande minst 120 högskolepoäng eller motsvarande.
Föreningen bytte namn 2005 till Kost och Näring – en branschförening inom Ledarna. Tidigare namn var SDF/Svensk dietist och kostekonomförening.
Föreningens mål
Kost och Näring ska stödja föreningens medlemmar i yrkesrollen genom kollegial gemenskap, kunskapsförmedling och utveckling.
Föreningen ska verka för en helhetssyn på människa och miljö där sambandet mellan kost och hälsa utvecklas genom kopplingen mellan vetenskap och praktisk tillämpning.
Föreningen ska aktivt arbeta för yrkesområdets utveckling globalt genom medlemskap och aktivt arbete inom internationella och europeiska sammanslutningar.
Föreningens verksamhet
Kost och Näring bedriver verksamhet på flera olika sätt, bland annat med följande:
• Seminarier och temadagar på olika håll i landet.
• Fortbildningsdagar vartannat år.
• Utgivning av facktidskriften Näringsvärt med sex nummer per år.
• Internationellt engagemang inom European Federation of the Associations of Dietitians (EFAD), International Confederation of Dietetic Associations (ICDA) och nordiskt samarbete.
• Fackligt arbete inom Ledarna.
• Remissyttranden i yrkesfrågor gentemot Livsmedelsverket och Socialstyrelsen.
• Lokalt nätverk i form av 20 lokalavdelningar spridda över landet.
• Samarbete med andra föreningar och branschorganisationer på kostområdet.
Dietisternas Riksförbund
Dietisternas Riksförbund, DRF, är en delförening inom SACO-anslutna fackförbundet Agrifack. DRF har närmare 1 200 medlemmar. Dietister har en skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvård. Skydd-et innebär att dietister med dietistexamen omfatt-ande minst 120 högskolepoäng eller en godkänd äldre dietistutbildning har ensamrätt till yrkestiteln ”dietist”. Dietister utgör också en legitimerad yrkesgrupp.
Inom DRF finns lokalföreningar eller kontaktpersoner spridda över landet med uppgift att bl. a. vara en kontaktlänk mellan medlemmar, styrelse och att bevaka lokala frågor.
DRF verkar för:
• Att kunskap sprids i samhället om hur samhället och hälso- och sjukvården kan utnyttja dietistens specifika yrkeskompetens.
• Att utveckla och fördjupa yrkesrollen.
• Att utveckla nutritionsbehandling inom såväl sluten som öppenvård samt inom nya diagnosområden.
• Att initiera och stödja utvecklings- och forskningsprojekt inom nutritionsområdet.
• Att stimulera till och aktivt delta i såväl samhällsdebatt som medicinsk debatt inom ämnesområdet.
Referensgrupper
DRF har också 15 referensgrupper. Dessa samlar dietister från olika delar av landet med specialkunskaper inom specifika områden som exempelvis diabetes, njursjukdomar, fetma, KOL och geriatrik. Deras uppgift är att utveckla nutritionsbehandlingen inom området och att verka för ökad kompetens hos övriga kollegor genom att t. ex. utarbeta material och anordna utbildningar. De ska även vara en kunskapsresurs inom ämnesområdet för övrig personal inom hälso- och sjukvård, kommun och allmänheten.
DRF ger också ut facktidningen Dietistaktuellt i samarbete med företaget Stodab.
Svenska Kockars Förening
Föreningen samlar det matproducerande yrkesfolket inom restaurang, storkök och café/konditori, främst för att stärka yrkets status men även för att utveckla och lyfta fram svensk mat och matkultur.
Alla kockar, köksmästare, kallskänkor, konditorer, bagare, krögare, ekonomiföreståndare/kostchefer och utbildare med dokumenterad yrkeserfarenhet är välkomna som medlemmar.
Svenska Kockars Förening finns över hela landet och är organiserade i 16 distrikt.
Föreningens syfte är att kontinuerligt höja kunskapsnivån bland medlemmarna och samtidigt locka fler ungdomar att satsa på kock-, kallskänks- och konditor-yrket.
Föreningen har omkring 2 000 medlemmar.
Kocklandslaget
Svenska Kockars Förening är ägare till Kocklandslaget som framgångsrikt påverkar svenska folkets intresse för mat.
Svenska Kockars Förening utser representanter till seniorer och juniorers kocklandslag, tävlingslag från distrikten samt lag från det militära, som aktivt deltar i internationella tävlingar.
Föreningen utbildar också internationella domare till stora mattävlingar som exempelvis mat-OS, Culinary World Cup m m.
Svensk Fågel
Branschorganisationen Svensk Fågel representerar 98 procent av matfågelproduktionen av kyckling, kalkon, gås och anka i Sverige.
Medlemsföretagen är de svenska fågelproducenterna, samt avelsidkare, kläckerier, uppfödare och fodertillverkare. Det innebär att hela produktionskedjan för matfågelkött är medlemmar i Svensk Fågel.
Svensk Fågel verkar inom följande områden:
• Arbetar främst näringspolitiskt.
• Svarar på remisser.
• Bedriver grundforskning.
• Arbetar med samhällskontakter.
• Informerar om svensk matfågeluppfödning.
• Har god förankring i hela landet.
Svensk Mjölk
Svensk Mjölk är mjölkböndernas och mejeriindust-rins branschorganisation. Organisationen arbetar på uppdrag av sina ägare, dvs landets sju största mejeriföreningar som svarar för över 99 procent av Sveriges mjölkproduktion, sju husdjursföreningar, två avelsföretag och nio ras- och intresseföreningar.
I Svensk Mjölk ingår också Mjölkfrämjandet, som arbetar med olika projekt, utbildningsaktiviteter m m för bland annat förskola, skola, äldreomsorg samt stödjer och arrangerar olika mattävlingar.
Svensk Mjölk samlar, utvecklar och kommunicer-ar kunskap i kedjan från ko till konsument inom områdena nutrition och gastronomi, mjölkkvalitet, miljö, mjölkpolitik, mjölkekonomi och management, kodata, utfodring, djurvälfärd samt avel.
Svensk Mjölk är idag ett kunskapsföretag med nätverk av forskare, experter, beslutsfattare och opinionspåverkare i Sverige och utomlands.
Organisationen kombinerar egen forskning med externa samarbetsprojekt och samverkar i nationella och internationella nätverk. Därmed skapar organisationen möjligheter att ligga i frontlinjen. Kunskap-en används i opinionsbildning och påverkan av politiska spelregler för att kunna leva upp till målet att det ska kunna vara möjligt att fortsätta dricka svensk mjölk av god kvalitet.
Svensk Mjölk har verksamhet i Stockholm, Eskilstuna, Lund och Uppsala.
Svensk Köttinformation
Svensk Köttinformation AB informerar om svenskt gris-, nöt- och lammkött. Ägare av Svensk Köttinformation är Swedish Meats och Köttbranschens Riksförbund. Organisationen finansieras av Sveriges köttproducerande bönder.
Uppdraget är att:
• Öka kunskapen om det svenska gris-, nöt och lammköttets fördelar.
• Vara den naturliga informationskällan om svenskt kött, genom unik kompetens i tillagnings och hanteringsfrågor samt inom matinspiration.
• Vara aktiv i den svenska matdebatten.
Under de senaste åren har en viktig del av arbetet varit att upplysa om det svenska köttets egenskaper och dess mervärden. Viktigt är också att informera om att kött ger lättupptaget järn, zink, selen samt B-vitamin. Informationen sprids främst genom massmedier, lär-are, storhushåll och sjukvård samt till opinionsbildare inom myndigheter och organisationer.
Material kan beställas hos Svensk Köttinformation i form av broschyrer, videofilmer, undervisnings- och studiematerial. Svensk Köttinformation tillhandahåller också recept och matbilder.
Kommunal
Kommunal är Sveriges största fackförbund med omkring 525 000 medlemmar. Medlemmarna har över 230 olika yrken. De största branscherna är äldreomsorgen, sjukvården, barnomsorgen och särskilda omsorgen inklusive personliga assistenter. Kommunal har nästan 55 000 medlemmar inom området kök och städ.
Kökspersonal
Ekonomi- och skolmåltidsbiträden och kockar och kokerskor arbetar främst inom storkök. Arbets-platsen kan vara skolrestaurangen, sjukhuset eller servicehemmet. Arbetsgivaren är oftast kommuner och landsting men det finns också privatanställda.
Uppskattningsvis finns ca 2 000 medlemmar inom kökssektorn som är privatanställda.
Kommunal organiserar idag ca 20 000 ekonomi- och skolmåltidsbiträden inom kommuner och landsting. Kockar/kokerskorna är omkring 10 000. Första kokerskorna är ca 2 000.
Lokalvårdare
Inom städsektorn organiserar Kommunal kommun- och landstingsanställda städare och städledare, instruktionsstädare, städinstruktörer samt överstädare.
Avtal
Branschens största arbetsgivare är fortfarande kommuner och landsting. Kommunal har organisationsrätten för branschen kök och städ på entreprenad, därför att branschen är skattefinansierad. De flesta medlemmarna i branschen har avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och går på det stora HÖK-avtalet. En grupp inom städsektorn har Almega Service entreprenad-avtalet och inom kökssektorn går somliga på SHR-avtalet med Sveriges Hotell- och restaurangarbetsgivare. Därtill kommer vissa som går på andra avtalsområden.
BFS
BFS – Branschorganisationen för Storköksleverantörer – har som sina medlemmar Sveriges ledande tillverkare och leverantörer av storköksapparater och -inredningar. Medlemsföretagens produkter används inom en rad viktiga samhällsfunktioner som exempelvis restauranger, sjukhuskök, skolor, butiker, kontor, caféer, barer.
BFS gör nytta för användare, köpare och leverantörer genom att:
• Bevaka lagstiftningen för maskinsäkerhet.
• Bevaka och medverka i utvecklingen av standarder.
• Verka för miljöanpssning.
• Bidra till hög kunskapsnivå i medlemsföretagen.
• Sprida kunskap till kunder och användare.
• Skapa dialog och främja samarbete.
• Främja branschmässor av hög kvalitet, bland annat är BFS sponsor för GastroNord.
• Medverka till ett framtidsinriktat restaurangkök.
Målet är att på bästa sätt skapa trygghet för använd-are och kunder.
BFS vill också genom sina medlemmar bidra till utveckling och marknadsföring av ett brett produktsortiment anpassat för alla användares krav på en bra och lönsam gastronomi.
Svensk Fisk
Svensk Fisk har sex medlemsföreningar – Sveriges Fiskares Riksförbund, Svenska Fiskhandelsförbund-et, Fiskbranschens Riksförbund, Göteborgs Fisk-auktionsförening, Sveriges Fiskgrossister ek. Förening och Svensk Dagligvaruhandel.
Svensk Fisk har till uppgift att skapa och driva trovärdiga och framgångsrika informations- och marknadsaktiviteter i syfte att göra fisk och fiskeprodukter mer önskvärda.
Önskvärd innebär i det här fallet att fisk och fisk-produkter som livsmedel är goda, nyttiga, säkra och tillgängliga för konsumenten. Produkterna ska hante-ras på ett sätt som värnar om hållbart fiske och har miljö- och kvalitetstänkande i varje led.
De områden som Svensk Fisk arbetar inom är bland andra:
• Fiskar och fisket.
• Miljö.
• Kost och hälsa.
• Utbildning och skola.
• Tävlingen Kungsfenan.
• Recept och beredning.
Livsmedelsindustrin en framtidsbransch: Fokus på bra mat med hög kvalitet
Reportage
– Livsmedelsföretagen, Li, står för bra mat av hög kvalitet. Ett stort och varierat utbud ger människor möjlig-heter att själva välja vad, när och hur man vill äta. Alltfler konsumenter är intresserade av att välja produkter med smalare profil, säger Agneta Dreber, VD för bransch- och arbets-givarorganisationen Livsmedelsföre-tagen och tidigare bland annat generaldirektör för Folkhälsoinstitutet.
– Vi vet att intresset för mat med hälsoprofil är stort bland konsumenter och matgäster. Det visar enkätundersökningar som Li regelbundet gör varje år. Det är ett viktigt budskap som företagen tagit till sig och också svarar upp mot genom att utveckla och förändra sammansättningen i nya matprodukter.
Utbudet av mat har aldrig varit så stort och varierat som nu. För den som har ont om tid till att laga mat finns också en mängd färdigrätter att välja mellan – frysta eller kylda. Och det finns även mycket att välja på bland förberedda råvaror som man själv kan sätta sin prägel på. Det är viktigt att komma ihåg att livsmedelsindustrin inte bara säljer bra mat utan även bekvämlighet och tid – och allt är inbakat i priset.
Hälsa och välbefinnande
– Från Folkhälsoinstitutet tog jag med mig kunskaperna om sambandet mellan mat och på vad sätt vi själva genom våra val av mat och motion, kan påverka hur vi mår. Det handlar om att få en bra balans. De här erfarenheterna har jag nytta av i mitt nuvarande jobb.
– Den växande medvetenheten om matens betydelse för hälsa och välbefinnande är också grunden för ett helt nytt spännande område som blivit allt viktigare för livsmedelsföretagen. Det handlar om ”innovativa livsmedel” eller enkelt uttryckt livsmedel med effekt på hälsa och välbefinnande. Forskarna upptäcker mer och mer när det gäller sambanden mellan mat och hälsa. Nya upptäckter inom de biologiska vetenskaperna och biotekniken hjälper alltså till att driva på utvecklingen av ”innovativa livsmedel”. Här har verkligen svensk livsmedelsindustri stora möjligheter att utveckla nya produkter.
– Samtidigt är det väl viktigt att komma ihåg att mat inte bara handlar om hälsa och nyttigheter utan lika mycket om matglädje och att då och då sätta en extra guldkant på tillvaron.
Konkurrenskraftiga företag
– Ett viktigt uppdrag för oss är att verka för att livsmedelsföretagen i Sverige ska vara konkurrenskraftiga. Vi arbetar självklart mycket med de direktiv och regelverk som gäller inom EU-området och vi har fortlöpande kontakter med Livsmedelsverket. Konkurrensen för livsmedelsföretagen är tuff, därför behövs gemensamma spelregler. I EU är livsmedelsindustrin den största industrin medan den i Sverige ligger på fjärde plats. Det går bra för svensk livsmedelsexport. Livsmedelsindustrin blir allt bättre på att förädla de råvaror som främst kommer från det svenska jordbruket. Matexporten ökar varje år mer i procent räknat än den svenska exporten i övrigt.
Högre status
– Vi jobbar också för att få fler unga att upptäcka att det finns mängder av intressanta jobb inom livsmedelssektorn. Att jobba med mat och livsmedel borde ha högre status – det är en framtidsbransch med många spännande möjligheter.
– Mat behöver ju alla – flera gånger om dagen!
Branschorganisationer – kontaktuppgifter
Klicka här för att komma till de olika branschorganisationernas kontaktuppgifter.
