Kapitel 8

Djupfrystbranschen består av en mängd olika aktörer som representerar hela värdekedjan för djupfrysta livsmedelsprodukter – en bransch som stadigt utvecklats sedan djupfrysta livsmedel på allvar gjorde sin entré i Sverige på 1940-talet. Idag svarar djupfrysta livsmedel för en stor del av allt som konsumeras dagligen – såväl i hushållen som utanför hemmen. Sammanlagt konsumerar svensken i genomsnitt 50,6 kg djupfrysta livsmedel per capita och år (Djupfrysningsbyråns statistik 2007), vilket placerar Sverige på tredje plats i världen.

Det här kapitlet innehåller en beskrivning av djupfryst inom detaljhandel (retail) och restaurang- och storhushållssektorn (foodservice) och samspelet mellan livsmedelsföretag, grossister, transportörer, kedjor, privata och offentliga restauranger.

Till toppen av sidan

Ett växande förtroende för varumärken inom djupfryst

Reportage

Utvecklingen av djupfrysta livsmedel har alltsedan intåget på den svenska marknaden under 1940-talet gått stadigt framåt . Vi kan konstatera att förtroendet för industrins varumärken sedan dess hela tiden har ökat. En viktig orsak till detta är den tydliga kvalitetshöjning som skett inom djupfryst, säger Fredrik Strömblad, verksamhetsansvarig för Djupfrysningsbyrån, branschorganisationen som representerar hela värdekedjan för djupfrysta produkter.

– Utvecklingen av djupfryst till den starka position som sortimentet har idag, har flera olika orsaker. För det första har djupfrysning visat sig vara en överlägsen teknik för att förvara livsmedel på ett sätt som är skonsamt och bevarar livsmedlets kvalitet. När normen God Bostad kom på 1960-talet innebar den bl. a. att alla nybyggda lägenheter skulle utrustas med kyl och frys. Därmed fick Sverige ett unikt utgångsläge för den fortsatta utvecklingen av djupfryst. Hela frystekniken fick ett starkt uppsving med ny förvaringsutrustning, frysteknik och frysdistribution. Tillagningstekniken har också utvecklats starkt med framför allt mikrovågsugnarna. De alltmer förfinade och utvecklade programmerbara kombiugnarna för restauranger och storhushåll är exempel på framsteg som inneburit stora vinster både när gäller matkvalitet och ekonomi, framhåller Fredrik Strömblad.

Mer enportionsmat
– Den djupfrysta matens framgång förklaras bland annat av att människor idag har brist på tid. Alla arbetar och hinner inte med matlagning hemma och kanske inte heller att laga matlåda till lunchen. Här är djupfryst ett starkt alternativ. Dessutom handlar det förstås om en förändring i befolkningen – andelen enpersonshushåll har ökat stadigt och ligger idag, framför allt i storstadsområden, på omkring 65% av hushållen. De förändringar som skett och sker inom djupfrystkonsumtionen är klara och tydliga. Man går från oförberedda till beredda livsmedel. Djupfryst färdigmat och enportionsmat har därför en stadig utveckling inom dagligvaruhandeln.

Tekniken har gått framåt
– Sedan har ju tekniken gått framåt när det gäller hur man kan frysa och bevara livsmedel. Djupfrysningsindustrin har lärt sig att frysa livsmedel med olika egenskaper och bland annat utvecklat tekniken med lösfrysta livsmedelskomponenter. Det har betytt mycket för konsumenter och matgäster att få tillgång till livsmedel med hög kvalitet som är lätta att tina och värma. En av de senare innovationerna handlar om den s k Bowl-tekniken, som gör det möjligt att lägga djupfrysta produkter i olika skikt till en maträtt i skålar, exempelvis de djupfrysta sopporna som innehåller många olika ingredienser. Överhuvudtaget har det gjorts stora tekniska framsteg när det gäller att få fram produkter med olika ingredienser som snabbt går att tina och värma tillsammans och att allt blir färdigt samtidigt, med bästa kvalitet.

Ett rikare sortiment
– Vi kan också se ett mycket rikare sortiment inom djupfryst både för dagligvaruhandeln och restauranger och storhushåll. Många har insett hur praktiskt djupfryst är och att tillgången till livsmedel, nästan helt oberoende av säsong, är oslagbar. Ta bara alla frukter, bär, grönsaker och fisk som exempel. Eller bake-off och djupfryst smördeg – produkter som idag kanske till och med har högre kvalitet när de kommer från industrin än annat motsvarande.

Skonsam mot miljö och klimat
– Ser man framåt så har djupfryst fördelar både när det gäller miljö och klimat. Förklaringen är att de förberedda livsmedel som industrin tillverkar drar mindre energi och ger mindre svinn än om varje enskilt hushåll eller alla typer av restauranger själva skulle göra motsvarande var och en för sig. Och det råvarusvinn som uppkommer tas tillvara inom industrin på olika sätt.

Matkvalitet viktigt
– Djupfryst i restauranger och storhushåll har haft goda framgångar under senare år. Vi tror att det kan ha att göra med att professionella matlagare alltmer litar på den kvalitet som kända varumärkesleverantörer står för. I dagligvaruhandeln har det varit en period när priset stått i fokus. Men allt tyder på att det kommer att ändras och att man även i butikerna kommer att fokusera på kvalitet.
– Även framöver ser vi en allt tydligare utveckling både inom retail och foodservice, att industrin gör de tråkiga momenten, exempelvis att skala, skiva, hacka och mala. Särskilt de professionella matlagarna har mer och mer insett att industrin är duktig på många av de tråkiga momenten. Framtiden innebär att industrin kommer att fortsätta underlätta för hemmamatlagaren och den professionella matlagaren så att de kan ägna sig åt det matkreativa, framhåller Fredrik Strömblad.

Till toppen av sidan

Djupfryst för retail och foodservice

Tillverkning, marknadsföring och försäljning av djupfryst indelas i två sektorer:

• Retail – detaljhandeln, partihandeln, servicehandeln, kedjor m m. Här handlar det om konsumentprodukter.
• Foodservice – restaurang och storhushåll inom både privat och offentlig sektor, kedjor, partihandeln m m.

Denna marknadsindelning har betydelse för hela djupfrystbranschen och alla aktörer på marknaden. Den är avgörande för utvecklingen av produkter, eftersom konsumenternas behov av djupfrysta livsmedel i detaljhandeln ser annorlunda ut än de behov som finns inom foodservice och som ytterst styrs av matgästerna.

Livsmedelstillverkarna

Livsmedelsföretagen i Sverige är landets fjärde största industri. Livsmedelsindustrin finns över hela landet med totalt 3 000 företag. Av dem är de flesta små med färre än tio anställda. Bilden är en annan när det gäller de livsmedelsföretag som producerar och marknadsför djupfrysta livsmedel för dagligvaruhandeln, servicehandeln, kedjor, restauranger och storkök. Det handlar i regel om betydligt större livsmedelsföretag.

Några livsmedelsföretag tillverkar och säljer enbart djupfrysta produkter. Vissa har specialiserat sig på ett begränsat sortiment, exempelvis tårtor, desserter, fågel- eller fiskprodukter medan andra har ett mer omfattande produktregister där man erbjuder livsmedel i olika beredningsgrader – från djupfrysta grönsaker och frukter till förberedda produkter och färdigmat. Bland de största livsmedelsföretagen i djupfrystbranschen, som exempelvis Findus och Procordia, utgör djupfrysta produkter en betydande del av företagens tillverkning och försäljning.

Kända varumärken

Svenska livsmedelsföretag inom djupfrystbranschen utvecklar, producerar och marknadsför kvalitetsprodukter under kända varumärken. Varumärkena står för ett omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete som ska garantera att såväl svenska som importerade råvaror fyller de krav som företagen ställer för att kunna erbjuda konsumenter och matgäster livsmedelsprodukter av hög kvalitet. De vanliga kvalitetskraven handlar om:

• Säkra och testade råvaror och ingredienser.
• Miljö och klimat.
• Färskhet, smak och näringsinnehåll.
• Ändamålsenliga och bra förpackningar.
• Matkvalitet och matglädje.

Kontrakt med lantbruk och odlare

Vissa företag har kontrakt med lantbruk och odlare som levererar olika råvaror som sedan används i industrins produkter. Ett bra exempel är Findus gröna ärter, som ställer stora kvalitetskrav på alla led i kedjan från odling till färdig produkt. Det handlar om samarbete mellan industri, odlare och lantbruk för att garantera företagens kvalitetskrav på livsmedlen.

Produktion

Livsmedelstillverkningen sker under effektiv hygien- och kvalitetskontroll, där produktionen kontinuerligt övervakas och provtagning sker löpande.

Utveckling

Livsmedelsföretagen utvecklar ständigt produkter, smaker och ingredienser för de nya behov som växer fram på marknaden. Det sker bland annat i egna provkök/utvecklingsavdelningar där man exempelvis provar och utvecklar nya smaker, recept och nya måltidslösningar för dagligvaruhandeln och restauranger och storkök.

Deklaration och märkning

Livsmedelsföretagen ansvarar för att de djupfrysta produkterna förses med ingrediensförteckning, hanteringsanvisningar, tillagningstips och i de flesta fall även näringsdeklaration. Det är numera också allt vanligare att företagen miljömärker sina produkter. Klimatmärkning kommer troligen bli aktuell framöver.

Djupfrysning

Djupfrysning sker hos livsmedelsföretaget med hjälp av olika typer av frysteknik. Livsmedlen förpackas och transporteras till fryslager, som ofta ligger i anslutning till livsmedelsproduktionen.

Temperaturkontrollerad logistik

Från livsmedelsföretaget är nästa steg i den djupfrysta kedjan att transportera och lagerhålla de djupfrysta produkterna innan livsmedlen transporteras vidare till grossistledet. Det finns särskilda företag som är experter på temperaturkontrollerad logistik för livsmedel. Transporterna är ett viktigt led i hela djupfrystkedjan – det handlar om att bevara kvalitet och näringsvärde på livsmedlet genom att ha kontroll över temperaturerna i hanteringskedjan.

Ledande inom temperaturkontrollerad logistik i vårt land är Bring Frigoscandia, som också är det företag som under årens lopp svarat för viktiga tekniska innovationer i utvecklingen av djupfrysningstekniken.

Vad gör en grossist?

Tillverkarna av livsmedel säljer sina produkter till grossisten. Grossisten tillhandahåller och marknadsför ett produktsortiment till sina kunder inom retail respektive foodservice. Det sortimentet kan vara ett s k fullsortiment som består av i stort sett alla typer av livsmedelsprodukter, eller ett specialiserat sortiment bestående av exempelvis frukt och grönt, fisk och skaldjur, kött, drycker.

I huvuddrag kan man säga att grossisten arbetar med följande:

• Träffar överenskommelser med livsmedelsproducenter om inköp av produkter som överensstämmer med den sortiments och kvalitetsprofil som varje grossist har.
• Importerar livsmedelsprodukter.
• Har egna distributionscentraler och lager.
• Svarar för distribution ut till sina kunder.
• Utvecklar tjänster knutna till varuhantering, användning av produkter, matinspiration med egna matrecept och idéer.
• Utvecklar datorsystem och rutiner tillsammans med kunder för en effektivare kommunikation när det gäller priser, beställningar, fakturering m m.

Grossister inom retail

Inom dagligvaruhandeln har de stora aktörerna (ICA, Coop, Axfood och Bergendahls) integrerat sina verksamheter så att butiksnätet och grossisten ingår i samma företag. I stort sett har var och en av butiksgrupperingarna en egen grossist.

Av dessa kvarstår grossistledet hos ICA och hos de livsmedelsbutiker som inte ingår i någon butikskedja samt hos kiosker. Både Coop, Axfood och Bergendahls har slagit samman sin grossist- och detaljistverksamhet i ett företag vardera.

Grossister inom foodservice

De företag som specialiserat sig på att leverera varor till restauranger och storkök är bland andra Servera, Menigo, Martin Olsson, Servicegrossisterna, Svensk Cater, Axfood Närlivs och Dafgårds. De sju fullsortimentsgrossisterna står för två tredjedelar av de livsmedel som levereras till restaurang och storkök, störst är Servera.

Till toppen av sidan

Restaurang och storhushåll

Foodservicebranschen består av totalt 31 000 enheter.

Privata restauranger

Det finns närmare 12 000 privata restauranger i Sverige och därutöver 6 164 fastfood-restauranger samt 928 som driver personalrestauranger. Till det kommer restauranger/matsalar som drivs inom sjöfart, tåg- och flyg. I restaurangbranschen finns allt från företag som serverar snabbmat eller dagens lunch till dem som har avancerade à la carte-menyer eller erbjuder catering.

Sammanlagt lagar och serverar de privata restaurangerna närmare 6 miljoner måltider per dag.

I vilken grad restaurangerna använder djupfryst i tillagningen är helt beroende av vilken typ av restaurang det handlar om, vilket framgår av de intervjuer som gjorts med professionella matlagare och krögare.

Kedjor

En del restauranger samarbetar i kedjor. Det finns idag ett tjugotal etablerade restaurangkedjeföretag i Sverige, exempelvis Scandic som både har hotell- och restaurangverksamhet, och snabbmatskedjan McDonalds. Vissa kedjor består av restauranger som samarbetar genom kedjan, men ägs och drivs på traditionellt sätt av en eller flera ägare. En del kedjor består av restauranger, som drivs med franchiseavtal, det vill säga kedjan äger restaurangen men krögaren hyr den och driver den som egen företagare i enlighet med kedjans villkor.

Snabbmat

Inom snabbmatsområdet finns ett stort antal aktörer. Många är organiserade i kedjor. De kan delas in i hamburgerkedjor, gatukökskedjor och övriga kedjeprofiler. Gemensamt för snabbmatsrestaurangerna är att de kan servera mat snabbt, det rör sig om mat som är förberedd eller kan lagas till direkt exempelvis korv, kebab, wraps, smörgåsar och hamburgare.

Entreprenörer på storhushållsmarknaden

Bland de stora företagen i branschen finns flera entreprenadföretag som erbjuder catering eller storköksverksamhet för både den privata och den offentliga storhushållsmarknaden. Exempel på företag är Compass Group, Sodexo, Fazer Amica, Sabis, Högskolerestauranger m fl.

Offentliga restauranger – storkök

Av de totalt 12 532 offentliga restaurangerna i kommuner, sjukvården, kriminalvården, försvaret och socialvården dominerar skolrestaurangerna. Sverige är ett av två länder i världen där det finns en laglig skyldighet för kommunerna att i grundskolan servera en kostnadsfri skollunch till skoleleverna. 5 675 skolrestauranger över hela landet lagar och serverar närmare 1,5 miljoner måltider per dag.

Måltidsverksamheten inom barnomsorgen kommer på andra plats med 4 525 förskolor som serverar nästan 1 miljon måltider per dag till förskolebarnen.

Därefter kommer måltiderna till äldreomsorgen – på servicehus, sjukhem, matservice till hemmaboende m fl. Sammanlagt handlar det om 1 727 enheter som serverar 351 514 måltider per dag.

Inom sjukvården svarar 133 sjukhusrestauranger för 167 464 måltider dagligen till patienter. Till de offentliga restaurangerna räknas också måltidsverksamheten inom kriminalvården, där 87 enheter serverar 19 760 måltider per dag och försvarets 75 enheter som serverar 40 300 måltider per dag.

Den offentliga måltidsverksamheten skiljer sig på en viktig punkt från de privata restaurangerna. Inköpen av livsmedel till den offentliga, skattefinansierade måltidsverksamheten sker nämligen genom offentlig upphandling och för att upphandlingen ska ske så effektivt som möjligt regleras den i lag (Lagen om offentlig upphandling). Meningen är att leverantörer ska få lika konkurrensvillkor och att skattemedlen ska användas på bästa sätt. Lagen gäller kommuner, landsting och myndigheter. Underlaget för upphandlingen är en s k kravspecifikation där de offentliga restaurangerna skriver ner sina krav på de livsmedel man vill köpa in. Efter anbudsförfarande är det vanligt att offentliga restauranger köper livsmedel från en fullsortimentsgrossist som man tecknar avtal med, kanske även kompletterat med avtal med grossister för särskilda produktområden eller regionala producenter för säsongvaror.

Djupfrysta livsmedel är viktiga för den offentliga måltidsverksamheten eftersom det som regel handlar om stora volymer måltider som ska tillagas dagligen. Det ställer krav på planeringen och verksamheten på ett helt annat sätt än vad som krävs på en à la carte-restaurang eller en mindre lunchrestaurang.

Till toppen av sidan

Storhushållsmarknaden i Sverige 2006

Över 50 kilo djupfryst per capita

Den totala volymen av djupfrysta livsmedel (retail, foodservice och bake-off men exklusive glass) uppgick 2007 till 464 435 ton. Det innebär att per capita-konsumtionen ökade med 1,2 kilo till 50,6 kilo mellan 2006 och 2007. Det placerar Sverige på tredje plats i världen efter USA och Irland och på andra plats i Europa.

Sedan 1975 har all djupfrystkonsumtion i Sverige ökat med nästan 2,7 gånger.

Av allt som konsumeras står retail för 51 procent, foodservice för 37 procent och bake-off för 12 procent.

Totalt beräknas djupfrystförsäljningen inklusive glass uppgå till 13,7 miljarder kronor 2007.

Djupfryst står för 20 procent i foodservice och 7 procent i retail.

Djupfryst i dagligvaruhandeln

De största djupfrysta produktgrupperna i dagligvaruhandeln i volym räknat, är enligt 2007 års statistik:

Andelar Retail olika produktgrupper
(exkl. glass och bake-off) – volym (ton) – 2007

Djupfryst i foodservice

Användningen av djupfryst skiljer sig mellan retail och foodservice, både när det gäller olika produktgrupper och hur stor andel av de totala livsmedelsinköpen som är djupfryst. Inom foodservice beräknas 20 procent av de totala inköpen avse djupfryst, medan de i retail bara står för 7-8 procent. Detta kan sägas spegla skillnaden mellan den enskilde konsumenten och den professionelle matlagaren.

Inom foodservice står produktgruppen kött för hela 28 procent av de inköpta djupfrysta livsmedlen medan kött inom retail bara utgör sju procent. Detta har att göra med vilka kvaliteter man erbjuder i djupfrystsortimentet och på vilket sätt man upplever djupfryst. Inom foodservice är man mer kvalitetsorienterad och litar på sina leverantörer och att man får den kvalitet som priset speglar. Inom retail arbetar man mer med låga priser för att locka konsumenten till att köpa djupfryst kött, vilket naturligtvis avspeglar sig i kvaliteten och kanske också i förtroendet. Även potatisprodukter, där pommes frites utgör en stor andel, är en mycket större produktgrupp andelsmässig inom foodservice.

Fågelprodukter och grönsaker däremot utgör en större andel inom retail. När det gäller grönsaker kan detta förklaras med att man inom foodservice köper mer kylda grönsaker.

Färdiga måltider är den enskilt största produktgruppen inom retail och har en mycket större andel där än inom foodservice. Detta kanske inte är så konstigt eftersom själva matlagningen är en stor del av det man erbjuder som foodserviceenhet och därför står i direkt konkurrens med färdiga måltider, särskilt enportionsrätter, som ingår som en delgrupp inom färdiga måltider.

För både foodservice och retail gäller att djupfryst, i volym räknat, har utvecklats positivt under de 53 år som man har mätt utvecklingen av djupfryst, och trenden torde hålla i sig framöver.

Andelar av olika produktgrupper av totalt djupfryst – Foodservice 2007 (ton)

Djupfrystmarknaden i Västeuropa

Djupfrystmarknaden 2007 i Västeuropa var värd 717 miljarder kronor, vilket motsvarar 6,5% av den totala livsmedels- och dryckesmarknaden.

Enligt den internationella databasen Food for Thoughts (FFT) uppgår den totala livsmedels- och dryckesmarknaden i Västeuropa till 11 100 miljarder kronor. Siffrorna är baserade på uppgifter från 1 184 företag i 15 västeuropeiska EU-länder plus Norge och Schweiz.

Den totalta djupfrystmarknaden i Västeuropa beräknades 2007 uppgå till 717 miljarder kronor. De största länderna inom denna marknad är Tyskland 25%, Storbritannien 15%, Frankrike och Italien 12% vardera och Spanien 11%. Sveriges andel är 4% enligt FFT.

Den största produkten inom djupfryst är glass med 22% följt av fisk 18%, samt bekvämmat och färdiga måltider med 14 respektive 13%.

FFT har beräknat att retail står för 67,3% och foodservice för 32,7% av den totala djupfrystkonsumtionen. Varumärkenas andel är drygt 72%.

Rapporten uppger vidare att Norge har haft den snabbaste tillväxten under de senaste fem åren med en årlig ökning på 4,5%.

Till toppen av sidan

Datorns intåg i köket

Reportage

Under de senaste 10-15 åren har en mängd olika datasystem och programvarulösningar utvecklats för restauranger och storkök. Det handlar om programvaror för kalkylering, inventering och näringsberäkning, men också om olika typer av e-handelslösningar, säger Christina Gezelius, marknadschef hos grossisten Servera.

– Den påverkan systemen har haft är att de sparar tid och förenklar planering och uppföljning för dem som jobbar i kök. Och vi vet ju alla att kunskap är lika med pengar. Den som har möjlighet att följa upp hur en meny säljer, vilket täckningsbidrag den ger, har också möjlighet att löpande förbättra, vilket ökar lönsamheten på sikt.

Växande e-handel

E-handel ökar kraftigt. Självklart beror det på att tillgängligheten ökar med e-handel. Det innebär ju att beställare inom restaurang och storkök kan lägga order när som helst på dygnet. Man är inte längre begränsad till vanliga kontorstider.
– Serveras försäljning via webb ökar för varje månad som går. Just nu – i augusti 2008 – går cirka 1/3 av Serveras totala försäljning via Internet. På ett år innebär det mer än 1 miljard kronor, och det gör oss antagligen till en av Sveriges allra största e-handelsplatser, berättar Christina Gezelius.

En verksamhet beroende av IT

– Intressant är också att en stor del av en grossists verksamhet styrs av olika datalösningar som många inte tänker på, berättar Christina Gezelius.
Serveras inköpsprognoser görs av ett datasystem, ett datalager gör det möjligt att hjälpa kunder med uppföljning i form av inköpsstatistik som i sin tur överförs automatiskt via e-post och produktregistret gör att säljarna kan ge korrekt produktinformation och pris till kunderna.
– Men inga datasystem kan klara av att möta kunderna på ett personligt sätt. Och inget datasystem klarar av undantag och oförutsedda händelser, så det är långt kvar tills hela grossistverksamheten är automatiserad, säger Christina.

Olika kostdataprogram

De offentliga storköken har länge tillsammans med programleverantörer som Aivo, Mashie, Kostdata m fl deltagit i ett förbättringsarbete av de programvaror som används i kök.
På restaurangsidan har det också under åren utvecklats program som hjälpmedel för att styra verksamheten.
Med hjälp av de olika programmen kan man bland annat i restaurang och storhushåll få fram säljsystem för köket, där man utformar listor över kökets utbud av olika mattyper, normalkost, specialkost, maträtter och komponenter. Här finns program som underlättar matsedelsplanering, ger beställningsunderlag, anger portionsstorlek, näringsinnehåll och kostnad per portion. Man kan också länka till en egen receptbank. Särskilt viktigt för de offentliga storhushållen är att ha databaser kopplade till systemen, exempelvis till DABAS (Databas för storkökslivsmedel) – en branschneutral livsmedelsdatabas som är kostnadsfri att använda. Här hittar man i stort den mesta informationen om produkterna – tillverkare, ingrediensförteckning, näringsvärden, förekomst av speciella överkänslighetsämnen, uppgifter om förpackningarnas volym och vikt samt förvaringsanvisningar.
DABAS ägs av DLF, Dagligvaruleverantörers Förbund, och driften sköts av Delfi Marknadspartner. DABAS har blivit allt viktigare som hjälpmedel, inte minst i den offentliga livsmedelsupphandlingen och i elektronisk handel.

Inte bara billigare fakturor

Elektronisk handel innebär att man köper och säljer elektroniskt. Den tydligaste vinsten är att faktureringen blir billigare. Men det handlar också om att det ger möjligheter att utveckla sina affärer och relationer mellan kund och exempelvis grossist. Man talar om bättre kundinformation, produktinformation, olika typer av planeringsinsatser m m.

Fakta:
EDI - Electronic Data Interchange
Företag med stora informationsflöden, skickar med fördel standardiserade, elektroniska meddelanden direkt mellan affärssystem för exempelvis order, lager och fakturering.

Genom EDI kan traditionella pappersfakturor ersättas med elektroniska fakturor. Kopplat till företagets olika affärssystem, ger detta helt nya affärsmöjligheter. Som exempel kan nämnas snabbare lageromsättning och påfyllnad, vilket leder till minskade lagersaldon i tillverknings- och distributionsleden.

Oavsett bransch och verksamhet är målet med EDI att förbättra och effektivisera affärerna för att skapa en bättre och starkare position på marknaden.

Kunskapstest kapitel 8

« Kapitel 7 Kapitel 9 »

Till toppen av sidan