Datorns intåg i köket
Datorns intåg i köket
Reportage
Under de senaste 10-15 åren har en mängd olika datasystem och programvarulösningar utvecklats för restauranger och storkök. Det handlar om programvaror för kalkylering, inventering och näringsberäkning, men också om olika typer av e-handelslösningar, säger Christina Gezelius, marknadschef hos grossisten Servera.
– Den påverkan systemen har haft är att de sparar tid och förenklar planering och uppföljning för dem som jobbar i kök. Och vi vet ju alla att kunskap är lika med pengar. Den som har möjlighet att följa upp hur en meny säljer, vilket täckningsbidrag den ger, har också möjlighet att löpande förbättra, vilket ökar lönsamheten på sikt.
Växande e-handel
E-handel ökar kraftigt. Självklart beror det på att tillgängligheten ökar med e-handel. Det innebär ju att beställare inom restaurang och storkök kan lägga order när som helst på dygnet. Man är inte längre begränsad till vanliga kontorstider.
– Serveras försäljning via webb ökar för varje månad som går. Just nu – i augusti 2008 – går cirka 1/3 av Serveras totala försäljning via Internet. På ett år innebär det mer än 1 miljard kronor, och det gör oss antagligen till en av Sveriges allra största e-handelsplatser, berättar Christina Gezelius.
En verksamhet beroende av IT
– Intressant är också att en stor del av en grossists verksamhet styrs av olika datalösningar som många inte tänker på, berättar Christina Gezelius.
Serveras inköpsprognoser görs av ett datasystem, ett datalager gör det möjligt att hjälpa kunder med uppföljning i form av inköpsstatistik som i sin tur överförs automatiskt via e-post och produktregistret gör att säljarna kan ge korrekt produktinformation och pris till kunderna.
– Men inga datasystem kan klara av att möta kunderna på ett personligt sätt. Och inget datasystem klarar av undantag och oförutsedda händelser, så det är långt kvar tills hela grossistverksamheten är automatiserad, säger Christina.
Olika kostdataprogram
De offentliga storköken har länge tillsammans med programleverantörer som Aivo, Mashie, Kostdata m fl deltagit i ett förbättringsarbete av de programvaror som används i kök.
På restaurangsidan har det också under åren utvecklats program som hjälpmedel för att styra verksamheten.
Med hjälp av de olika programmen kan man bland annat i restaurang och storhushåll få fram säljsystem för köket, där man utformar listor över kökets utbud av olika mattyper, normalkost, specialkost, maträtter och komponenter. Här finns program som underlättar matsedelsplanering, ger beställningsunderlag, anger portionsstorlek, näringsinnehåll och kostnad per portion. Man kan också länka till en egen receptbank. Särskilt viktigt för de offentliga storhushållen är att ha databaser kopplade till systemen, exempelvis till DABAS (Databas för storkökslivsmedel) – en branschneutral livsmedelsdatabas som är kostnadsfri att använda. Här hittar man i stort den mesta informationen om produkterna – tillverkare, ingrediensförteckning, näringsvärden, förekomst av speciella överkänslighetsämnen, uppgifter om förpackningarnas volym och vikt samt förvaringsanvisningar.
DABAS ägs av DLF, Dagligvaruleverantörers Förbund, och driften sköts av Delfi Marknadspartner. DABAS har blivit allt viktigare som hjälpmedel, inte minst i den offentliga livsmedelsupphandlingen och i elektronisk handel.
Inte bara billigare fakturor
Elektronisk handel innebär att man köper och säljer elektroniskt. Den tydligaste vinsten är att faktureringen blir billigare. Men det handlar också om att det ger möjligheter att utveckla sina affärer och relationer mellan kund och exempelvis grossist. Man talar om bättre kundinformation, produktinformation, olika typer av planeringsinsatser m m.
Fakta:
EDI - Electronic Data Interchange
Företag med stora informationsflöden, skickar med fördel standardiserade, elektroniska meddelanden direkt mellan affärssystem för exempelvis order, lager och fakturering.
Genom EDI kan traditionella pappersfakturor ersättas med elektroniska fakturor. Kopplat till företagets olika affärssystem, ger detta helt nya affärsmöjligheter. Som exempel kan nämnas snabbare lageromsättning och påfyllnad, vilket leder till minskade lagersaldon i tillverknings- och distributionsleden.
Oavsett bransch och verksamhet är målet med EDI att förbättra och effektivisera affärerna för att skapa en bättre och starkare position på marknaden.
