Kapitel 9
Det finns idag en flora av olika typer av märkningar som fungerar som signaler för att kunna göra medvetna val när det gäller livsmedel och även andra typer av produkter. Bakgrunden till de olika systemen är den ökande medvetenheten om hur vi på bättre sätt ska värna om vår miljö och vårt klimat. Och hur vi ska få ett uthålligt jordbruk, en god djurhälsa, säkra våra fiskebestånd m m. Men det kan vara svårt att sortera upp vad de olika märkningssystemen står för.
I det här kapitlet presenteras de olika systemen i stora drag och vad de står för.
Svalan
Svalan är Astma- och Allergiförbundets symbol. Det är en frivillig märkning. Svalan används på bland annat kemisk-tekniska produkter som diskmedel, tvål, tvättmedel, städmaterial, hygienprodukter.
Svalan-märkta produkter är fria från kända allergen, parfym och irriterande ämnen i sådan mängd att de inte ska innebära risker när de används enligt vad som är känt inom forskningen. Någon fullständig garanti för att en produkt inte kan ge upphov till reaktioner kan man ändå inte ge. Människor reagerar olika och är olika känsliga.
Ett oberoende granskningsråd arbetar löpande med att få fram rekommendationer på produkter som sätts ihop på en lista som kallas Gula listan. Rådet har tillsatts av Astma- och Allergiförbundet och består av specialister inom medicin, kemi, teknik och representanter från förbundets styrelse. Rekommendationerna grundas på forskning, tester, mätningar, produktinformation m m.
De företag som vill använda Svalan-märkning förbinder sig att följa rekommendationerna från granskningsrådet.
Bra Miljöval
Bra Miljöval är Svenska Naturskyddsföreningens miljömärke. Det är en frivillig märkning. Omsorgen om miljö och hälsa är drivkraften bakom Bra Miljöval. De krav som ställs för att få använda denna märkning, är hårdare än för Svanen och EU-blomman (se nedan). Målet med Bra Miljöval är att få bort kemikalier som är giftiga och svåra att bryta ner. Ett exempel på miljömärkningens effekt är att den miljöfarliga tensiden LAS nästan helt försvunnit från svenska tvättmedel.
Idag finns riktlinjer för miljömärkning av:
• Värmeenergi.
• Elenergi.
• Textil.
• Kemiska produkter.
• Godstransporter.
• Livsmedelsbutiker.
• Papper.
Märkningen gäller alltid en produkt/tjänst och inte ett företag.
Kontroller sker genom att stickprov görs då och då för att kontrollera att produkterna uppfyller kraven. En gång om året görs dessutom en revision av alla produkter och tjänster som är märkta med Bra Miljöval. Revisionen granskas av auktoriserade revisorer.
EU-blomman
EU har enats om ett gemensamt europeiskt miljömärke – EU-blomman, som är EU:s officiella miljömärkning, beslutad av EU-kommissionen. Målet var att skapa ett system för frivillig miljömärkning inom EU med syfte att främja produkter som minskar påverkan på miljön under hela sin livscykel.
EU-blomman infördes 1993 då också de första riktlinjerna för märkning av produkter var klara.
Arbetet med EU-blomman regleras genom EU-förordningen om ett gemensamt miljömärke.
Kraven tas fram av nationella organisationer i EU:s medlemsländer på uppdrag av EU-kommissionen.
Produkterna granskas utifrån sin påverkan på miljön från råvara till avfall. För att få licens att använda EU-blomman måste produkterna uppfylla krav på miljö, hälsa, funktion och kvalitet. Tillverkarna måste genom tester och dokumentation visa att produkterna klarar kraven.
Hittills finns sju olika produktområden och 28 produktkategorier där EU-blomman används. Dessa omfattar bl. a. rengöringsprodukter, tvål, hårschampo, maskindiskmedel, diskmaskiner, värmepumpar, TV-apparater, kylskåp, datorer, glödlampor, tvättmedel, dammsugare, skor, textilier, campingplatser, pappersprodukter, bäddmadrasser, golv, trämöbler och smörjmedel.
I Sverige sköts EU-blomman av SIS Miljömärkning AB på uppdrag av regering och riksdag.
EU-märket Ekologiskt jordbruk
EU:s regler för ”ekologiskt jordbruk” gäller bland annat jordbruksprodukter, livsmedel och foder. Det är minimiregler för alla medlemsländer. Det här är regler (EU-förordning) för ekologisk produktion som också ligger till grund för KRAV:s regler. De flesta regler är därför gemensamma utom en del tilläggsregler som KRAV har. I Sverige finns EU:s logotyp till exempel på vissa charkprodukter som innehåller nitrit, vilket inte KRAV tillåter. Minst 95 procent av en produkts innehåll ska vara ekologiskt producerat.
Enligt de gemensamma EU-reglerna (2092/91) får man inte sälja eller marknadsföra produkter och kalla dem ekologiska inom unionen om de inte är producerade enligt EU:s förordning. Detta ska kontrolleras av ländernas myndigheter eller av en särskild kontrollorganisation (certifieringsorgan) som är godkänd av myndigheterna. Enligt Livsmedelsverket finns fyra ekologiska kontrollorgan i Sverige – KRAV:s dotterbolag Aranea AB, SMAK AB, HS Certifiering AB och Valiguard AB.
Ett företag som blivit certifierat har rätt att utan kostnad använda EU:s märke för ekologiska produkter. KRAV tar däremot ut en licensavgift för att man ska få använda KRAV-märket.
Det skiljer sig mellan de olika EU-länderna när det gäller vem det är som certifierar ekologisk produktion. I vissa länder sker detta enbart genom statliga myndigheter, i andra finns både privata och statliga kontroller. I Sverige finns enbart privat certifiering genom KRAV och SMAK.
KRAV-märket
KRAV-märket står för bra miljö, djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar.
En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka. För att få använda KRAV-märket ställs höga krav på kontroll i hela kedjan från odling, förädling, distribution, djurhållning, uppfödning och slakt till restauranger och butiker.
KRAV:s regler siktar mot en hållbar produktion och bygger på EU:s regler om ekologisk produktion med vissa undantag.
KRAV har samma regler som EU när det gäller utfodring, karenstider vid omläggning till ekologiskt lantbruk, stallmiljö med mera. Det som skiljer är att KRAV har en del tilläggsregler och att KRAV dessutom reglerar områden som inte finns med i EU:s förordning. Dit hör exempelvis KRAV:s regler om god djuromsorg. Djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna går ute hela året, likaså att hönsen får vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret. I KRAV-produktion räcker det inte med att djuren kan vara ute på rastgård utan under den varma årstiden ska de få komma ut på bete. Kon och kalven ska också enligt KRAV gå tillsammans under en viss period. KRAV har också strängare regler kring avmaskning och regler för djurtransporter och slakt, vilket inte finns i EU:s förordning.
En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållande på produktionsplatsen är undermåliga.
KRAV:s certifieringsorgan är dotterbolaget Aranea.
Rainforest Alliance
Bakom Rainforest Alliance står miljöorganisationer som arbetar med bevarande av regnskogen, biologisk mångfald och hållbar utveckling. Deras certifieringssystem garanterar att råvarorna är tillverkade under värdiga och miljövänliga förhållanden. Årliga kontroller genomförs på gårdarna som är med i systemet.
Rainforest Alliance är en internationell organisation, grundad 1987 med huvudkontor i USA. Syftet är att beskydda ekosystemet, människor och djurliv, bland annat genom samarbete med företag. Andra samarbetspartners är bland andra möbeltillverkare som arbetar med Smart-Wood-certifiering. Det är regler som handlar om både miljö och sociala förhållanden. Rainforest Alliance har också regler för biologisk mångfald – men ekologisk odling är inget krav. Användningen av kemiska bekämpningsmedel omfattas av restriktioner.
Rättvisemärkt
Rättvisemärkt i Sverige AB är ett bolag som utfärdar licenser till företag för att använda märkningen. Bolaget ägs av Svenska Kyrkan och Landsorganisationen, LO. Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Organisationen samarbetar med Fairtrade Labelling Organizations International. Inköpen görs direkt hos långtidskontrakterade odlare. Rättvisemärkt arbetar för organisationsrätt bland de anställda och bekämpar barnarbete. Ekologisk odling uppmuntras men är inget krav. I Sverige är dock alla rättvisemärkta bananer även KRAV-märkta liksom de flesta kaffesorterna. Förutom kaffe och bananer finns rättvisemärkt te, kakao, choklad, ris, honung och apelsiner.
Svanen
Svanen är en nordisk miljömärkning som inte omfattar livsmedel men ett 60-tal andra produkter från papper till rengöringsmedel. Kraven omfattar produkternas livscykel, dvs från råvara till avfall. Svanen ska genom märkning av produkter som är miljömässigt bättre, bidra till arbetet för ett hållbart samhälle.
Svenskt Sigill
Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke på mat och växter, säkra att äta och producerade med omsorg om djur och natur, med hänsyn till vår miljö, på svenska kontrollerade gårdar.
Svenskt Sigill drivs av Sigill Kvalitetssystem AB, ett dotterbolag till Lantbrukarnas Riksförbund.
Sigill Kvalitetssystem utvecklar och ser över regler för de olika råvarorna, tillsammans med forskare, lantbrukare/odlare och företag som är intresserade av att använda märket.
Svenskt Sigill arbetar för:
• Säkra livsmedel.
• God djuromsorg.
• Miljöansvar.
• Öppna landskap.
Svenskt Kvalitetssystem AB strävar efter att bidra till att kvalitetssäkra och utveckla produktionen av svenska livsmedelsråvaror. Det sker genom certifieringssystemet IP SIGILL.
Strikta regler finns för råvaruproduktionen som återkommande kontrolleras av oberoende certifieringsföretag.
Svenskt Sigill-märkta produkter finns på mängder av råvaror och produkter, baserade på spannmål, mjöl, gryn, bröd, frukt och bär, grönsaker, potatis, mjölk, nöt- och griskött, honung och svamp samt prydnadsväxter.
Klimatsmart kyckling
Reportage
– Att välja klimatsmarta livsmedel är ett viktigt sätt att sänka koldioxidutsläpp och påverka marknaden. Arbetet med att klimatmärka livsmedel har precis påbörjats världen över. I Sverige deltar Lantmännen Kronfågel i det arbetet, säger Lars-Åke Hedlund, Key Account Manager hos Lantmännen Kronfågel AB.
– Numera är vi i växande grad allt mer medvetna om att livsmedel, på olika sätt, påverkar klimatet genom koldioxidutsläpp. En del livsmedel har större påverkan, andra mindre och det i sin tur hänger samman med bland annat vilka djur som används till mat, hur de föds upp och hur livsmedel konsumeras.
Att välja klimatanpassade livsmedel blir därför ett viktigt sätt att sänka koldioxidutsläpp och påverka marknaden. Arbetet med att klimatmärka livsmedel har precis påbörjats världen över. I Sverige deltar Lantmännen Kronfågel i arbetet på två olika sätt.
– Det sker dels genom att vi analyserar våra egna produkter för att kartlägga deras klimatpåverkan och dels genom att medverka till en mer allmängiltig svensk klimatmärkning, säger Lars-Åke Hedlund.
– Vi har redan klimatdeklarerat Kronfågels kylda kyckling och vi kommer att gå vidare med det djupfrysta sortimentet. På förpackningen finns då en ljusblå symbol för klimatdeklaration så att konsumenterna ska veta om, att en s k livscykelanalys har gjorts. Livscykelanalys innebär att alla led i produktionen fram till kund granskas, för att få fram i vilka led som utsläppen sker. Bland annat analyseras utsläppen från foder och dess tillverkning, avel och uppfödning av kycklingen, transporter samt även förpackningen.
– Den största delen av klimatpåverkan, över hälften, står fodret för, vilket för kycklingens del är förhållandevis litet jämfört med andra typer av kött. Kyckling är med andra ord betydligt mindre klimatpåverkande än annat kött. Men vi har ändå målet att sänka kycklingens klimatpåverkan. Det sker exempelvis genom att vi efterhand minskar fossila bränslen i produktionen och istället går över till att använda restprodukter som energikälla. Lantmännen Kronfågel kommer i framtiden att lägga mer fokus på foderproduktion och gödselhantering, framhåller Lars-Åke Hedlund.
Det är viktigt att komma ihåg att en klimatdeklaration inte är en märkning utan en redovisning av hur en produkt påverkar klimatet. En märkning utförs av en tredje part, där företaget måste leva upp till ett antal regler och krav. Svenskt Sigill och KRAV arbetar intensivt med att ta fram den första svenska klimatmärkningen för livsmedel. Och Kronfågel deltar aktivt i det arbetet.
